Senaste inläggen

Av J - Fredag 25 maj 06:53

God morgon!

Dagarna rusar fort förbi och helt ärligt så hinner jag inte med alls. I måndags så fick vi besök av ena dottern ( en av de 2 som inte bor hemma), hennes sambo samt hennes engelsa svärföräldrar. Jag tycker det är lite jobbigt att prata engelska trots att jag inte borde tycka att det är jobbigt. Tur att Andy och Janet är så lättsamma att umgås med och att de förstår även om man skulle prata bak och fram   I tisdags så var jag på intervju angående ett vikariat, fick veta att det var 31 sökande och 5 var uttagna för intervju. På onsdagen var jag och gjorde en MR på halsryggen och var livrädd. Jag tycker inte om trånga utrymmen, fick lugnande som inte bet på det viset det borde. Det ända somjag kände va att jag mådde fruktansvär illa och kände inget lugnande alls. Men det gick till slut, nu får jag vänta tills den 12 juni innan jag får veta svar på MR. Min arm är till och från ganska ok. Jag krampar i alla muskler i armen samt oket, det är himla drygt för det gör ganska ont. Men bara se framåt för jag blir knappast bättre av att tycka synd om mig själv. Igår tog dottern som var på besök i måndags examen och hon har fått fast tjänst redan. Jag och gubben var hem till henne och svärsonen med blommor och grattade henne. Jag fick även veta att jag fick vikariatet jag var på intervju på i tisdags, så nu vet jag vad jag har att göra några månader. 

Nej, nu måste jag sätta fart på dagen för att hinna med det jag ska. Ha en underbar dag där ute

 

Blessed Be   

ANNONS
Av J - Måndag 21 maj 07:04

God morgon där ute!

Så då var det måndag igen då, ny vecka med nya möjligheter! Igår så planterade jag mina smultronplantor i balkonglådorna och planterade mina tomatplantor i stora hinkar samt att jag planterade om myntan till en större kruka. Det var lagomt varmt ute för min del igår, tror nog en del tyckte det var väldigt varmt dock. Katterna blev plötsligt väldig intresserad av balkonlådorna nu när det var något i dem, jag hoppas de ger sjutton i att hoppa upp idem nu bara. Hundarna tyckte det var lite väl varmt igår så jag undrar hur de kommer gilla resten av sommaren. Tur jag iaf har kylvästar till dem. Blir inte långa prommisar mer än morgon och sista svängen för många tycks tydligen inte förstå att hundar kan dö av värmeslag här där jag bor. Gjorde en äppelpannkaka i ugnen då jag hade några äpplen som började se lite ledsna ut. Blev helt ok, lite stabbig men det kan jag leva med. Blev en del tvättande också så att man nå rena kläder att ha på sig. så mycket mer orkade jag inte med igår. Flickorna var som vanligt på sina rum mer eller mindre hela dagen. Båda tjejerna är nästan alltid i sina rum där de känner sig trygga och fungerar bäst. Finns nog de som tycker att det är konstigt att flickorna inte vill umgås som vi andra gör, visst är det annorlunda men för dem är det tryggt och "normalt". H letar fortfarande lägenhet och jag hoppas hon snart får tag i en så att hon kan börja leva ut mer. I kommer behöva ett gruppboende dels pga sin stora NPF  problematik men även pga sin psykiska sjukdom. Vi får se hur lång tid det kommer att ta, hon har även sökt godman som ska hjälpa henne med det vi idag gör, ja inte den perosonliga delen då men allt runt omkring.  Jag och gubben har som nöje att titta på serier, nackdelen är väl att snart har vi sett alla serier som finns ( väldigt många ) och en del av dem tar slut helt andra blir det säsongsuppehåll på. Så jag börjar fundera på vad vi ska roa oss med under sommarkvällarna här hemma, det ger sig till slut. Hoppas jag under vecka får veta lite angående de arbeten jag sökt så jag vet hur det blir. Nej, nu måste jag sätta fart på dagen! Ha en bra dag alla och njut av ljuset!

 

Blessed Be  

ANNONS
Av J - Söndag 20 maj 07:07

Jag har inte bloggat på länge och det finns anledning till det, men jag tänkte att jag skulle försöka komma igång med bloggen igen. Hur innehållet blir vet jag inte, tror jag bara ska låta tangenterna bestämma och mitt inre. Livet är inte lätt för någon, livet tar sina krokiga stigar. Nåt jag lärt mig är att när ens barnfyller 18 år så tappar man som förälder all rätt, trots att ens barn vill att allt är som förr. Men jag har gått denna väg förr och klarade det vilket betyder att jag klarar det ännu en gång. Men bloggen kommer inte bara handla om psykisk ohälsa utan den kommer handla om hur mitt liv ser ut samt vad som händer. Jag har 2 hundar som håller mig sysselsatt med att röra på mig vilket är en himla tur. Jag har varit sjukskriven sen i början av mars då min högra arm inte ville mer. Smärtor och kramper ända upp i nacken så fort jag gjorde nåt eller ens rörde armen. Jag börjar nu kunna röra armen mer och mer men bära går inte. Ska göra en MR nästa vecka så får vi se om det visar på orsaken till varför min arm inte vill som jag, lärkaren tror att jag ev har diskbråck i nacken. Jag kommer stå arbetslös från 1 juni som det ser ut just nu pga min sjukskrivning. Har sökt en himla massa jobb så har jag tur kanske jag har jobb igen snart. Jag är inte rädd för att pröva något nytt jobb men vill vara kvar inom den mänskliga delen, alltså arbeta med människor som är i behov av stöd och hjälp. 

 

Denna helg har varit än så länge en ganska tråkig och rastlös helg. Det blir så ibland dels pga att jag är så styrd av att ha barn med stora svårigheter, den yngsta är den som KRÄVER mest ( även om hon enligt svensk lag numer är vuxen). Man kan nog säga att jag är fången i mitt eget hem, låter hemskt men jag kan faktiskt inte göra det jag vill utan att kolla att allt funkar och försöka avgöra hur lång tid jag kan vara utanför hemmet utan att det går åt fanders. Jag lider med mina barn som har det så jobbigt det gör jag men jag önskar att det ibland fanns lite mer andrum för mig. Barnens pappa finns med i bilden och har alltid gjort det men han ser inte och har inte den förståelse som behövs alla gånger vilket gör att jag ofta känner mig ensam fast jag inte är det. Men jag har tagit beslut att avsätta tid för mig själv även om jag är hemma. Jag har tagit upp min del av mig som legat på hyllad , mitt liv som wicca. Jag har aldrig slutat vara wicca men inte haft möjligheterna att göra allt som jag gjorde innan. Tar små steg mot mig själv igen.

Börjat odla lite ätbara och icke giftiga växter då jag har katter som tuggar på allt. Gjort i ordning ett stående altare, har även ett rörligt altare som jag sätter upp vid behov.

 

Nej, nog med skrivande nu. Dags att stätta fart på denna vackra söndag. Ha en bra dag ni som kikar in. Lämna gärna ett avtryck så jag kan kika in till er.

 

Blessed Be   

BUP

Av J - 24 november 2017 09:08

På mötet uppe på BUP så gjordes det en ny planering samt att vi kom fram till att det måste till ett zip möte. Jag gjorde klart att jag inte orkar vara vårdare 24 timmar om dygnet, hemma vill jag vara mamma och inget annat. Yngst berättade att när hon fyller 18 (inte långt kvar dit) så vill hon flytta till ett boende där hon kan få bli självständig men med hjälp. Visst det låter bra men gissa vilka som får stå för alla kostnader för det om det blir så? Jo, jag och gubben eftersom hon troligen fortfarande har praktik via skolan då. Jaja, sen pratades det om medicinerna och lite olika alternativ, Vikten på yngst har dragit iväg totalt pga neuroleptikan och hon talade om att når hon 110 kg så slutar hon med medicinerna totalt. Det gjorde att BUP nu fått blåslampa i rumpan då hon passerar 100 kg. Men dagen igår blev en helt ok dag. Idag ska yngst baka.Näst yngst har fortfarande ont i huvudet men det ger sig förhoppningsvis, kan vara en biverkan av hennes blodtrycksmedicin samt att hon inte druckit coka cola på snart 1 vecka. 

Av J - 23 november 2017 08:41

Undra när vädret ska bestämma sig för hur det ska vara. Igår snöade det och idag är det slaskigt och slirigt. Det ger mig problem då jag ska med yngsta till BUP för uppföljning. Hon har nämligen bara ett par trasiga sommarskor samt att hon inte har någon vinterjacka. Jacka kan jag lösa då hon kan låna sin systers men skor går inte. Jag hoppas att jag kan få tag i någon som kan köra oss dit och hem. När gubben slutat jobbet så måste vi få yngst att följa med och köpa skor, helst även en jacka också. Jaja, det blir nog bra till slut. På BUP ska vi följa upp hur det varit sen hon skrevs ut från sin inläggning på slutenvården, samt att vi måste komma fram till nån bra lösning för hennes sömn. Hon har i dagsläget 3 st theralen samt 3 st melatonin men kan inte sova iaf, det gör att när hon väl somnat mot morgonkvisten så är hon nästan omöjlig att väcka och vill sova hela dagen. Så kan vi inte ha det. Det räcker med att hennes stora syster har fel dygnsrytm! Sen så ska jag be BUP om samtalsstöd för jag behöver någon att bolla med om vad och vilka insatser hon har rätt till och hur vi ska lösa allt så jag och gubben kan jobba. Som det är nu går det inte då hon inte har förmågan att sköta medicin och matintag själv. Återkommer med vad som kom fram på BUP och så senare.

Av J - 22 november 2017 08:40

Igår var det en bra dag. Yngsta dottern vaknade av sitt egna larm, kom upp och tog sin medicin. Hon var på bra humör och väldigt uppåt. Näst yngst var på lika bra humör och kom upp runt 9. Då yngst ökat kraftigt i vikt pga sin medicinering, samt ökat sötsug pga just medicinerna, har hon vuxit ur nästan alla kläder. Hon har svårt för förändring och det beror på hennes asperger bland annat så kläder är ett gissel. Men vi ( jag, hon satt bredvid) städade ur hennes garderob och kvar blev inte så många plagg. Hennes syster rensade lite i sin garderob ( även hon har gått upp pga sin medicinering) så hon kunde ge sin lillasyster lite kläder. Att båda barnen ( jo, jag vet att de räknas som vuxna) kom upp i tid utan tjat och bråk, var på bra humör och gjorde nåt annat än att direkt sätta sig vid datorn är otroligt stort. Ingen som inte varit/är i det jag är i med barnen förstår hur stort det är. Yngst är väldigt selektiv med vad hon äter vilket gjorde att jag blev chockad när hon åt lunchen utan att bli sur. Hela dagen var båda tjejerna på stabilt och bra humör. Detta kan jag leva länge på. Jag hoppas nu at det fortsätter åt detta håll. Näst yngst ska börja på att försöka komma ut i en dagligverksamhet, eller rättare sagt EDV sysselsättning. Håller tummarna att det kommer fungera. Yngst ska ut på praktik via skolan, dock blir det efter jullovet om allt går som det ska. Dagen igår gav mig energi vilket kanske låter konstigt men så är det. Jag orkade till och med tänka lite på mig själv, det är inte vanligt kan jag säga. Idag så har yngst fått medicin, hon glömde sätta sitt egna larm ( jag har alltid larm på ifall att) men hon kom upp och tog medicin när jag sa till. Hon har inte kommit igång än men verkar vara på bra humör. Näst yngst har larm på kl 9  och idag ska hon även börja med blodtrycks sänkande medicin då hennes blodtryck gått upp pga cs medicinen. Nej, nu kaffe sen se vad dagen har att erbjuda.

Av J - 20 november 2017 10:23

Jag har skapat denna blogg för att lufta tankar och min vardag. Kanske någon annan känner igen sig, kanske kan jag ge tips eller rent av få tips. Jag har 4 barn och 2 av dem har omfattande neuropsykiska funktionsnedsättningar samt psykiska svårigheter. 2 av barnen har flyttat hemmifrån och de 2 som bor hemma räknas även de som vuxna enligt sin fyllda ålder. Yngsta dottern har för första gången i sitt liv för ca 1 vecka sedan varit inlagd på psyk, hon är under 18 så hon hamnade på BuPs slutenvård. Jag må vara utbildad inom psykiatrin och arbetar även inom socialpsykiatrin men när ens egna barn blir svårt sjuka så hjälper det inte med att man är utbildad. Maktlösheten man känner är enorm och man känner sig ganska misslyckad som förälder. Att sitta där inlåst med sitt barn som har svåra tvångstankar om att skada sin egna familj sliter i mammahjärtat och man vill bara gömma sig. Hon vårdades 3 dygn på slutenvården sedan blev det permision 1 natt innan hon skrevs ut. Jag är sjukskriven med henne nu ett tag. Mediciner ska justeras och vi ska försöka få in nya (nygamla) rutiner, det fungerade de första dagarna sen började det gå utför igen. Hon svänger mellan att vara arg, prata i 200 km och att vara liten. Jag vet inte riktigt vart/vad jag ska ta vägen eller göra. När jag jobbar klarar jag allt sånt där galant, varför är det då så svårt att göra det hemma? Jo, jag vet att det är annat med ens egna barn än att hjälpa utomstående. Böjar få lite ågren för att börja jobba nästa vecka, vem ska ha koll och se till at hon får i sig medicinen, äter , ta sig upp och vem ska ha koll att hon inte flippar. Jag har som sagt 2 barn med STORA svårigheter men storasyster har inte lika stora svårigheter som den yngsta. Jag och mannen i mitt liv (han är pappa till alla 4) måste planera allt och kunna göra nåt som "vanliga" människor gör finns inte. Om vi ska göra nåt tillsammans ( vilket händer kanske 3 ggr per år) måste vi ha någon som kan vara här eller vara tillhands i närheten. Sen all oro inför framtiden, vem ska göra vad, vem ska finnas tillahnds, vem ska ge stöd/hjälp. I drygt 20 år har jag och mannen gjort allt själva utan stöd. Mina föräldrar är de som tar över de få gånger vi varit och gjort nåt för oss själva, dock aldrig övernattning. Hur länge orkar man? Jag är slut och orkar inte mer än det som absolut krävs. Jag går på knä men försöker att inte visa allt för mycket, för vem ska då orka?

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2018
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ taendagitaget med Blogkeen
Följ taendagitaget med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se